söndag 26 juli 2020

hemestern fortsätter...

- visserligen ska jag avbryta med någon ( regning ) "åter till verkligheten dag"- men då kompenserar man ju med (minst) två extra dagar.
Diskbänken blir  snabbt överfull och  jag är ännu inte framme vid campingens papperstallrikar och platsgafflar.
Mycket hamnar om känslan man har på semestern, vad ska vi hitta på idag- inga måsten och borden utan bara ta dagen som den kommer och göra energigivande saker



Vi har varit en hel del i skogen, blåbären är mogna om än inte så många på varje ställe och ljungen blommar fantastiskt vackert


Jag älskar att promenera i riktigt gammal skog. Det är något speciellt med dessa gamla träd som finns kvar där man inte behöver trampa omkring på kalhyggen. Det är tyvärr inte så många skogar som bevaras här uppe



Hugo hittade en jättemysig lerpöl och roade sig kungligt   Han smög undan och trodde inte jag såg
 

och resultatet blev så klart en riktig skitgris... mycket nöjd med sig själv. 

 

 
 - vill du ha en puss :-D


Det är tur att vi har en badplats med någorlunda rent vatten nära oss så han fick simma av sig


Världens finaste Hugo, men emellanåt fylld av en massa hyss

Vi drar ju ut på våra promenader till ganska sena kvällar när temperaturen sjunkit . Man ser att hundarna tycker det är skönare, speciellt om vi går någonstans där det går att bada efteråt. 
Men hamnar vi vid sandtaget så kan de inte låta bli, trots att det är väl så varmt 







onsdag 22 juli 2020

- egen hemester

- Jag är ju inte den som är så överdrivet förtjust i sol och värme utan väntar på de mer svala augusti-september dagarna...och så favoritmånaden oktober.
Svala dagar då man kan promenera timvis i skogen utan att fundera på om det blir för varmt för hundarna och dessutom slipper de ettriga myggsvärmarna.

Men nu är det ju varmt så det gäller att hitta en strategi för att fixa det... och  voila- man vrider dygnet ett halvt varv.
Efter midnatt och framemot 02-snåret är det svalt, inga människor ute och helt perfekt för en promenad och ett sent bad.
Sen spelar de ju faktiskt ingen roll om man sover bort några av de varmaste morgontimmarna när man ändå inte har boka någon tidig morgonaktivitet.

När jag ändå vred dygnet passade jag på att ge mig själv en riktig hemester...dvs bara göra det som är roligt och laddar energi.
Allt tråkigt och alla måsten las på framtiden. "efter hemestern".. ( dvs typ nästa vecka )


 

Jag har pysslat om blommorna som jag o Anneli planterade i den nya rabatten, och nu börjar det visa sig vad som hamnade där. 
Tomat-och grönsaksodlingarna har också fått lite extra omvårdnad, jag har läst massor, stickat och lyssnat på radio och ljudböcker- och vi har skogsvandrat och badat.
Mao- det som annars lätt blir det man gör när man har tid har den här veckan varit prio ett, tvättvikning, städning och disk har fått finna sig att hamna på väntelistan ( eller i alla fall när det inte fanns något roligare att göra)
Hemester är inte helt fel bara man verkligen ser till att vara "ledig" och ha kul




Hundarna verkar också njuta av "dygnsvridningen". De är helt ok med att bara ta en kort sväng när vi kliver upp- vi tar ju så klart sovmorgon varje dag- och vet att på eftermiddagen / kvällen är det dags för den långa skogssvängen. Man hinner inte ens tänka tanken att vi ska fara ut så sitter tre 4-beningar  vid grinden och bara studsar av förväntan.

Det finns fördelar när man kan välja.

lördag 18 juli 2020

- dom där dagarna...

Dom som bara ställer till det och raserar allt man planerat
Typ idag
Vi hade klätt på oss ” åkatillstanomötafolk” kläderna. På landet är ju klädstilen minst sagt avslappnad, men ska man in till stan måste man ju i alla fall ha skor ( och någorlunda hyfsad klädkod)
Hundarna hade fått mat och var rastade - visserligen väldigt sura att de inte skulle följa med, men de insåg att vi inte var klädda för skogspromenader så de gick o la sig rätt snabbt
Allt var färdigt och vi satte oss i bilen.... och kom 100 meter...sen bara dog bilskrället
Starta om, motorn spann som vanligt i 100 meter till och dog
 Nu insåg vi att det var nog var säkrast att återvända hem...200 meter kunde man ju alltid putta bilen. Hem kom vi, även det fungerade med backa-död-backa-död
Och när alla ens planer kullkastas inträffar något märkligt. Man kan ju tycka att när man ändå blev tvungen att tillbringa en dag på hemmaplan kunde man ju passa på att göra lite nytta- men icke.
Man blir liksom handlingsförlamad och ägnar resten av dagen åt iofs trevliga- men totalt ”onyttiga saker”, dricker en massa kaffe, äter glass, kollar en film och sitter en stund i solen... och hoppas att det inte ska ta såå länge innan bilen är fixad och man åter får ta på sig stadskläderna och lämna obygden

fredag 17 juli 2020

- tänk att det gått sex år...

När man måste "städa" i sitt bildarkiv ( dvs får ett meddelande att det börjar bli lite för fullt på hårddisken och man kanske ska radera lite dubbletter / tripletter eller bildserier där bara en eller två bilder är bra,  resten bara följde med när man tömde minneskortet och blev kvar där

Då poppar det upp gamla foton som man helt glömt bort, och inser vad mycket som ändå händer på sex år. Här var Ellen liten och nyss inflyttad på farmen, det fanns ett helt gäng mopsar på farmen och just det, vi hade den tapeten och inte byggt om köket ännu. Det vita bordet förvandlade Hugo till kaffeved när han flyttade in så det finns inte kvar 






    Idag har gänget krympt till antal även om  det viktmässigt nog är samma


- här är det långt mellan uppdateringarna...

-och just idag är (nästan) alla så lyckliga över att värmen återvänt...

Vi andra som vant oss vid att det varit lagom svala dagar sista veckan hoppas det är ngt snabbt övergående och att augusti ska bli " som det var förr "lite höstligt plockabär väder"



Vi har promenerat sent på kvällarna när temperaturen varit behaglig- det är ju faktiskt en av fördelarna med att bo här uppe, solen går inte ner utan det är ljust dygnet runt-  i alla fall nästan. Förser man sig med bra myggmedel är det ljuvligt att nattvandra
Hundarna har badat så fort de fått en chans , till och med Proppisen som inte brukar vara så badglad i vanliga fall
                                       Saga uppskattade visserligen inte alla Hugos vattenlekar





och efter badet blev det lerbad. 
Inte så himla mysigt att få in två leriga klumpar i bilen, Saga hade förstånd att hålla sig i sanden, medan de andra klumparna glatt trampade runt i leran. Smutsigast vinner....

  
Ellens favoritplats på dagarna.
Hugo fick hålla vakt på grannar och byvägen, hennes grej tycktes vara att kolla genom fönstret när det var fika dags. Och det har verkligen varit "dålig" hundhållning nu i Coronatider. Vi har fikat,  ätit glass och godis som aldrig förr...nåt måste man ju roa sig med i husarresten.

vem kan motstå dessa "svältande" sötnosarna
(Saga placerade sig strategiskt under bordet istället)

Hugo utvecklade till och med ett speciellt "snålvatten" för surdegsmackor med ost, det var bara att dela med sig...


För övrigt har det inte hänt så mycket spännande. Hemester har verkligen varit hemester, med bad, promenader och otroligt vackra kvällar...


lördag 23 maj 2020

- jag hade ju nästan glömt bort...

att jag startat om min blogg 😅
eller så kan det ju också vara att det varit en massa annat som kommit i vägen och tagit tid.

Även vi här uppe i norr börjar känna av våren- i alla fall vi kustbor, snöfläckarna är mindre och färre och man ser att även om hundarna älskar att nosa runt i mossa och gräs så gillar de att svalka av sig och äta lite snö

Och så fort solen kommer fram och temperaturen stiger lite  blir det bråttom att fixa i ordning allt innan den "riktiga" värmen kommer. Visserligen är nattemperaturen nästan fryskall, men vi är ju vana att bära blommor ut och in, ut i solen och in när kvällskylan kommer. ( jag är helt övertygad om att våra vänner i landets södra - varmare- delar skulle dra på smilbanden om de såg oss. Men det gäller att utnyttja den snöfria tiden till max.

Jag är urusel på att sätta frön och skola om dem (vem vet, den tiden kanske kommer) jag skulle antagligen hamna med ett hundratal tagetesmodeller som sen skulle täcka gården eller tvingas på vänner och bekanta.
Så det får bli tomater, gurka och squash och en stor tunna med kryddväxter- fördelen är att de kan man köpa "plantfärdiga" och de är ännu ingen panik att få dem i jorden
Sen min vän Åsa fick in mig i "hydroponiska-träsket" så är fönsterbrädorna täckta av diverse burkar med sallad och kryddväxter, Helt perfekt odling, sköter (nästan ) sig själv och går snabbt- och blir dessutom vansinnigt gott . Längtar nästan till vintern då vi kan äta färsk sallad varje dag,
Enda nackdelen med att bo långt från stan och affärer är just frukt och grönsaker. Det mesta kan man handla och månadsvis, men frukt och grönt har ju klart begränsad hållbarhet - men lite av det problemet är ju löst nu med hydroponiska lådorna.



Helt klart odlingar som passar mig perfekt...


Hundarna trivs nästan bättre ute än inne på dagarna, utom möjligtvis Saga som även vill ha koll på vad som händer inne, det kan ju vara så att det finns något gott att äta som kan missas
                                                                        
Ellen älskar varje liten solfläck, och kan ligga och sola hur länge som helst 




Det är ett sammansvetsat team, och man ser tydligt vilka roller de har när det gäller att hålla koll på vilka som passerar på vägen. Hugo får inte alltid hänga med brudarna, men han verkar inte sörja så mycket över det,. Ibland kan ju Ellen till och med leka med honom

lilla Saga får stå för det "stora avskräckande" skallet